Olle Bonniér, Lena Cronqvist, Ann Edholm,
Staffan Hallström, Tommy Hilding,
Jarl Ingvarsson, Evert Lundquist,
Bjarne Melgaard, Håkan Rehnberg,
Johan Scott, Jan Troell, Ulf Trotzig,
Björn Wessman, Hans Wigert, Karin Ögren,
Edvind Öhrström, Barbro Östlihn

Man märker denna värmande effekt livligast om man – i synnerhet under grå vinterdagar – ser på landskapet genom gult glas. Ögat gläds, hjärtat vidgas, sinnet muntras upp, det tycks blåsa en omedelbar värme emot oss.
(”Goethes färglära” övers. Karl-Axel Thelander, red. Pehr Sällström. Kosmos förlag, Järna 1976)

Årets sista utställning pågår under våra kallaste och mörkaste vintermånader, men temat är den varma och lysande färgen gult. Utställningen GULT är ursprungligen producerad av Södertälje konsthall där den också visades i början av 2012. Kristinehamns konstmuseum visar nu samma konstnärer och i stort sett samma konstverk som där, men med en del egna modifikationer. Bland annat ingår en helt ny triptyk av Håkan Rehnberg i utställningen.

Bo Christian Larsson är född 1976 i Kristinehamn, där han också växte upp. Sin konstnärliga utbildning fick Larsson huvudsakligen på konstakademin i Enschede i Nederländerna. Idag är han bosatt i Berlin i Tyskland, och har hela världen som sitt arbetsfält.

Bo Christian Larsson har valt att kalla utställningen på Kristinehamns konstmuseum Falling Down, vilket bland annat är en referens till filmen med samma namn från 1993 med Michael Douglas i huvudrollen.

Helene Schmitz föddes 1960 i Stockholm, där hon också bor och arbetar. Hon började intressera sig för fotografi redan som barn och bestämde sig för att bli fotograf när hon var 19 år gammal. Som 23-åring debuterade hon på Galleri Kriktor som då drevs av Sara Arrhenius. Hon har studerat filmvetenskap och konsthistoria. Schmitz är representerad på Moderna Museet och har ställt ut bland annat på Fotografiska i Stockholm. Utställningen på Kristinehamns konstmuseum är hennes största hittills och här visar hon tre av sina senaste konstprojekt.

Det är tre fotoarbeten som kommer att visas på sommarutställningen i Kristinehamn. Helene Schmitz arbetar i stort sett bara med teman hämtade från naturen, och det gäller även projekten som visas i denna utställning.

Tage Åsén debuterade 1966 i Uppsala, men det här är första gången hans konstnärskap presenteras på ett konstmuseum. Hans bildspråk har en särprägel som han konsekvent hållit fast vid i fyra decennier. Anslaget i hans bilder känns tidlöst – Åsén återger en miljö som tycks inspirerad av ett Sverige för länge sedan. Bilderna är noggrant genomarbetade och de är mycket detaljrika. Många har tyckt sig se ett släktskap med surrealisterna – inte minst Magritte – men Åsén själv vill inte kännas vid sådana paralleller. Det finkulturella etablissemanget hör snarare till de företeelser som får en och annan råsop av Åsén. I sina mycket humoristiska bilder kommenterar han samhällsfrågor, allt från politik till religion och jämställdhet. Utställningen på Kristinehamns konstmuseum har fått titeln Mina tårtbitar. Om tårtbitarna sa Tage Åsén i en VF-intervju 2008: ”På samma sätt som en tårta kan delas upp i ett stort antal bitar vill jag också man ska se mina verk. Var och en säger de inte så mycket men tillsammans får de en större innebörd.”

Museets samling är inte bara ett dokument över museets historia. Den omfattar också brottstycken av stadens historia, enskilda personers och konstnärers. Den är lika mycket ett resultat av medvetet samlande som oplanerade möten och sammanträffanden, och viljor utan bindning till varandra.

Att utforma en helhet av något som inte med självklarhet binds samman av en röd tråd, är en utmaning och en möjlighet. Arbetet med denna samlingsutställning har varit lust- och kärleksfyllt. Ett bejakande av olikheter och en nyfikenhet på vilka nya samband och kontaktytor som kan uppstå mellan olika delar av samlingen, mellan museet och staden, museet och konstnärerna, besökarna.   

Nu visar Kristinehamns konstmuseum fotoutställningen Da Capo – Sverige i tiden. Utställningen innehåller drygt 70 bilder av ett 40-tal svenska fotografer. Den gemensamma nämnaren är att bilderna har varit publicerade i den fackliga tidningen Dagens Arbete, och att de på ett eller annat sätt utgör en tidsbild av Sverige. Alla bilder har varit publicerade någon gång under perioden 1997-2007. I utställningen finns allt från porträtt av kända och okända personer till bilder av thailändska bärplockare och värmländska raggare; bilder som skildrar såväl vardagsglädje som vemod. Eller som Anders Paulrud skrev i boken som hör till utställningen: ”Bilder nära hjärtats blod och från skitiga arbetsplatser, och från det allra vackraste Sverige.”

Bland fotograferna på utställningen märks namn som JH Engström, Hans Gedda, Anders Petersen, Lars Tunbjörk och Brutus Östling. Dagens Arbete låter bildreportagen och den journalistiska bilden ta stor plats i tidningen. Redaktionen arbetar med meriterade fotografer som ger sina dokumentära reportagebilder ett personligt, eller rentav konstnärligt, anslag.

Relatum: platsen mellan ett objekt eller en överenskommelse, i relation till ett annat objekt eller annan överenskommelse.

Kristinehamns konstmuseums ungdomsstipendium 2012 tilldelas Benjamin Goss. 

Juryns motivering:

Benjamin Goss ser med fast blick genom kameralinsen. Blicken från en konstnär som står med fötterna stadigt förankrade i den fotografiska traditionen. En konstnär som har modet och kunskapen och därför kan ta risken att ibland balansera på en knivsegg. Från denna utsatta position skapar han möten bortom tid och rum. Hans porträtt får oss att stanna upp, ta ett djupt andetag, reflektera och än en gång fästa blicken på den okända.

Kristinehamns konstförening
Kristinehamns konstmuseum
Vänföreningen Kristinehamns konstmuseum

Benjamin Goss är född 1977 i Houston men växte upp i New Jersey, USA. Sedan 10 år är han verksam och bor i Karlstad. Huvudsakligen arbetar han som fotokonstnär men även med porträtt och dokumentärt fotografi.